Vilka partier blir svaret när väljarna söker?
En analys av riksdagspartiernas synlighet i AI-sök. Av David Björkeryd, Grandur Digital.
Valkompassen visar vad väljarna tycker. Svarskompassen visar vilka partier som blir svaret.
Allt fler väljare söker efter politik på samma sätt som de söker efter allt annat – i Google och i AI-verktyg. De skriver in en fråga och får ett svar. Ofta utan att klicka sig vidare. Då är partiernas egna budskap inte längre det enda som möter väljaren. Ibland inte ens det första.
2026 är den första valrörelsen där konversationsbaserat sök är en del av hur väljarna bildar sig en uppfattning. Frågan är inte längre bara vad partierna säger. Det är också vad AI:n säger om dem.
Grandur har analyserat alla åtta riksdagspartiers synlighet i AI-sök. Vi har mätt hur ofta de syns i AI-genererade svar, hur ofta deras egna sidor används som källa, och hur stor organisk trafik de drar. Datan kommer från Semrush AI Search och analysen blev klar den 23 juni 2026.
Det här är vad vi hittade.
Uppdatering 24 juni 2026: Breakit och Omni har också uppmärksammat studien och skrivit om hur partierna syns i AI-sök inför valet 2026. Även Resume hänvisar till Grandurs granskning i sin egen kartläggning.
Partierna och AI – Överblicken
Socialdemokraterna toppar AI-synligheten. Men kolumnerna pekar inte åt samma håll. Liberalerna drar mest organisk trafik av alla – 44 300 besök i månaden – men ligger fyra i AI-synlighet. Sverigedemokraterna är näst mest synliga i AI, men har bland de lägsta antalet egna citerade sidor. Det är tre olika mått på ”att synas”, och de rankar partierna olika.
Det är där det blir intressant.
Om AI-sök vore en opinionsmätning
Räkna om AI-synligheten till andelar, som om den vore väljarstöd, och något slår en direkt: partierna blir nästan lika stora.
Hos väljarna är Socialdemokraterna runt 31 procent och Vänsterpartiet runt 9.
I AI-sök landar Socialdemokraterna på 14,7 procent och Vänsterpartiet på 10,4. Fyra procentenheter. Alla åtta partier ryms mellan 10 och 15 procent.
Det finns inga enorma avstånd. Men det finns en tydlig förskjutning: vissa partier får mer utrymme i AI-sök än deras storlek hos väljarna skulle ge dem.
Liberalerna är det tydligaste exemplet. I opinionen ligger de på gränsen till riksdagsspärren. I AI-sök är de fjärde mest synliga av alla partier.
Fördelar man riksdagens 349 mandat efter AI-synlighet i stället för väljarstöd händer något med blocken också. Använder vi samma blockindelning som i opinionen får S, V, MP och C tillsammans 48,1 procent och 168 mandat. M, KD, L och SD får 51,9 procent och 181 mandat. Blocket som leder i opinionen hamnar i minoritet i AI-sök.
Det här är en tankelek, inte en prognos. AI-synlighet är inte röster. Men den säger något viktigt: AI-system bryr sig inte om hur stort ett parti är. De bryr sig om vem som har innehåll de kan hitta, förstå och återge.
Partiernas trafik kommer huvudsakligen från partinamnet
Var kommer synligheten ifrån? För de flesta partier från deras eget namn.
En stor del av trafiken är sökningar på partinamnet, förkortningen eller partiledaren. Väljarna använder Google för att orientera sig – inte i första hand för att ta ställning i en sakfråga. Partierna blir hittade för vilka de är. Inte nödvändigtvis för de frågor de säger sig vilja äga.
Centerpartiet är ett tydligt exempel. I deras sökdata kretsar mycket kring partiledaren: ”centerpartiet partiledare”, ”centerns partiledare”, ”elisabeth thand ringqvist”. Det tyder på att många väljare fortfarande orienterar sig kring Centerpartiets ledarskap snarare än kring partiets politik.
Partiernas sakfrågor saknas på webbplatsen
De flesta partier kampanjar hårt i sina hjärtefrågor. Men de syns ändå mest på sitt eget namn. Det som sticker ut är när ett parti börjar vinna synlighet i en fråga som ligger nära den egna politiska positionen.
Moderaterna gör det. De syns på sökningar kopplade till skattehöjningar och bidragsfusk – frågor nära den egna profilen. Miljöpartiet visar ett liknande mönster kring bränsle. Det är exempel på hur en sakfråga kan skapa synlighet bortom partinamnet.
Partinamnet skapar trafik. Sakfrågorna skapar position.
Och det är här den största möjligheten ligger oanvänd.
En väljare söker sällan ”Moderaterna skatt” eller ”Socialdemokraterna skola”. Man söker på problemet först. Höga matpriser. Vårdköer. Bränslepriser. Elräkningar. Kriminalitet. Bostad. Den som söker utifrån sin egen vardag möter ofta nyhetsmedier, myndigheter och jämförelsesajter – inte ett parti.
Tänk en småföretagare som inför valet googlar ”vilket parti bäst för småföretag”. Eller en pensionär som söker ”vad vill partierna göra åt pensionerna”. De letar efter vägledning. Det parti som har en tydlig sida som samlar sina förslag, förklarar vad de vill ändra och vad det betyder i praktiken – det partiet blir svaret. I dag finns det innehållet sällan. Och då kan varken Google eller AI-systemen citera det.
Att synas är inte att bli citerad
Här är skillnaden som säger mest om hur AI-sök fungerar: ett parti kan nämnas ofta i AI-svar utan att särskilt mycket kommer från partiets egen webbplats.
Sverigedemokraterna har näst högst AI-synlighet av alla partier. Men bara 21 egna sidor citerade – i botten. AI:n pratar mycket om SD. Nästan inget av det hämtas från sd.se.
Miljöpartiet och Centerpartiet är spegelbilden. Lägre AI-synlighet, men bland de mest citerade webbplatserna – 96 respektive 58 egna sidor. Deras innehåll plockas upp ofta. Men det lyfter dem inte till toppen.
Tänk på en restaurang. Att vara omtalad i staden är en sak. Att gästerna får din egen meny uppläst är en annan. Det första bygger rykte. Det andra bygger att du kontrollerar vad som sägs.
De mest citerade källorna över alla partier är inte partiernas egna sidor. Det är Wikipedia, SVT och Riksdagen. Slutsatsen är obekväm men enkel:
Hög synlighet byggs inte bara på den egna webbplatsen. Den byggs på källorna AI redan litar på.
Ett steg mot AI-sök: llms.txt
Ett av de mer intressanta fynden är att Socialdemokraterna har en llms.txt kopplad till sin webbplats. Det är en strukturerad fil som kan göra innehållet lättare att läsa och förstå för språkmodeller.
Vad betyder det? Att partiet tekniskt har börjat tänka på hur innehåll kan paketeras för AI-sök och agent-sök.
Vad betyder det inte? Att filen är orsaken till deras höga AI-synlighet. Det går inte att säga utifrån den här datan. För att dra en sådan slutsats krävs analys av partiets egna data, verktyg och utveckling över tid. En fil gör ingen sommar. Men det är ett tecken på att någon i organisationen har ställt rätt fråga.
Så gjorde vi analysen
Datan kommer från Semrush AI Search och analysen blev klar den 23 juni 2026.
Semrush skickar ett stort bibliotek av frågor till AI-modellerna – ChatGPT, Google AI Overviews, AI Mode och Gemini – och registrerar när ett parti nämns och när en egen sida används som källa. Gemini bidrar med omnämnanden men i praktiken inga citerade sidor. Citerade sidor avser endast partiets egna sidor. Siffrorna uppdateras veckovis och är uppskattningar, inte exakta mätningar.
Omräkningen till andelar och mandat är en illustration för jämförelsens skull. AI-synlighet är ett index, inte röster. Det är ingen prognos för valet.
Vad det här betyder
Svarskompassen mäter inte vem som har bäst politik. Den mäter vem som blir svaret. Och i år är det första gången det är två olika frågor.
När Google och AI-verktyg i allt högre grad sammanfattar svar direkt blir partiernas webbplatser viktiga på ett nytt sätt. De är inte bara kampanjytor längre. De behöver fungera som kunskapsbanker kring sakfrågor, argument och förslag – byggda så att en sökmotor eller en språkmodell faktiskt kan hitta, förstå och återge dem.
Det här gäller inte bara partier. Samma mönster ser vi hos företag inom B2B, e-handel och tjänster. Den som har tydlig informationsarkitektur, strukturerat innehåll kring sina viktigaste frågor och rätt teknisk grund syns. Resten blir omsprungna av Wikipedia, branschmedier och konkurrenter som gjort jobbet.
Analysen visar att AI-synlighet inte bara handlar om opinion eller partistorlek. Den handlar om hur väl en aktörs budskap kan hittas, förstås och återges av sökmotorer och AI-system. Inför valet 2026 kan det bli en ny konkurrensfördel.
Frågan är vem som bygger den först.
David Björkeryd är en av Sveriges främsta SEO- och AI-sök-experter och medgrundare av Grandur Digital. Svarskompassen 2026 är en analys från Grandur Insights, baserad på data från Semrush AI Search, juni 2026.
Kontakt: david@grandur.se · 073-620 38 00
