En webbplatsstruktur visar hur sidorna på din webbplats hänger ihop och hur besökare kan ta sig från en sida till en annan. Det handlar om allt från huvudmenyn och undermenyerna till hur artiklar länkar till varandra och hur produktsidor grupperas i kategorier. En genomtänkt struktur gör det enkelt för både besökare och sökmotorer att hitta och förstå ditt innehåll. Här är ett exempel på hur det kan se ut:
När Google och andra sökmotorer utforskar din webbplats följer de dessa kopplingar för att upptäcka och förstå ditt innehåll. Samtidigt använder dina besökare samma struktur för att navigera och hitta det de söker.
Därför är webbplatsstrukturen viktig
För att verkligen förstå varför webbplatsstrukturen är så avgörande för SEO behöver vi titta närmare på hur sökmotorer faktiskt jobbar. Sökmotorerna arbetar konstant med att kartlägga, förstå och organisera innehåll på webben genom i huvudsak tre processer.
Den första processen är crawling, där sökmotorn utforskar webben genom att följa länkar för att hitta nytt innehåll. Efter upptäckten kommer indexeringen, där sökmotorn analyserar och katalogiserar all information den hittat. Den sista processen är tillhandahållningen – när sökmotorn presenterar de mest relevanta resultaten för användarnas sökningar.
I alla dessa tre steg fungerar webbplatsstrukturen som ett vägledningssystem för sökmotorerna.
Din webbplatsstruktur guidar sökmotorer till viktigt innehåll
När sökmotorn crawlar webben rör den sig mellan olika sidor genom att följa länkar. När den hittar en sida på din webbplats följer den de interna länkarna för att upptäcka mer innehåll. Med en välplanerad struktur skapar du naturliga vägar som leder sökmotorerna till dina viktigaste sidor. I motsats kan en bristfällig struktur resultera i så kallade föräldralösa sidor – sidor utan inkommande länkar som sökmotorerna får svårt att upptäcka över huvud taget.
Webbplatsstrukturen hjälper sökmotorer förstå ditt innehåll
Efter att sökmotorn upptäckt en sida kommer nästa viktiga steg – att förstå vad sidan handlar om. Här tittar sökmotorn inte bara på sidans innehåll utan också på dess kontext inom webbplatsen som helhet. Den analyserar faktorer som vilken domän som sidan tillhör, var i webbplatsens hierarki sidan befinner sig, och hur andra sidor – både inom webbplatsen och från externa källor – länkar till den. Sökmotorn använder denna kontext för att bedöma sidans relevans. Tittar vi exempelvis på bilden ovan så är det ganska enkelt att förstå att sidan som de andra sidorna hänvisar till är en guide för att välja kaffebönor.
Strukturen hjälper att fördela extern länkkraft och auktoritet
När sökmotorer rankar sidor strävar de efter att visa de mest relevanta och trovärdiga resultaten först. En viktig faktor här är externa länkar – länkar från andra webbplatser som pekar mot din webbplats. Vi kallar trovärdigheten som en länk ger för ”länkkraft”, och denna kraft kan flöda vidare till andra sidor genom din internlänkning.
Med en välplanerad webbplatsstruktur kan du se till att länkkraften flödar till dina viktigaste sidor och därmed öka deras chanser att synas i sökresultaten.
Användarvänlig webbplatsstruktur förbättrar besökarens upplevelse
En välstrukturerad webbplats gör det inte bara lättare för sökmotorer – den förbättrar också upplevelsen för dina besökare. När användarna enkelt hittar vad de söker och förstår hur din webbplats är uppbyggd ökar chansen att de stannar längre och interagerar mer med ditt innehåll.
En välplanerad webbplatsstruktur ökar dina möjligheter att hjälpa användarna framåt i deras eventuella köpresa och leda dem mot dina huvudsakliga konverteringsmål.
Internlänkning
Din webbplatsstruktur byggs upp genom internlänkning – alltså alla länkar på din webbplats som leder till andra sidor inom samma sajt. Till skillnad från externa länkar som pekar mot andra webbplatser, handlar internlänkning om hur du kopplar samman ditt eget innehåll.
Den vanligaste, och rekommenderade, metoden för internlänkning är genom HTML-elementet <a> med ett href-attribut som pekar till målsidans URL. För bästa resultat bör ankartexten (det som syns för användaren och sökmotorn) vara beskrivande och relevant. För allra bästa SEO-implementation så innehåller ankartexten det sökord som sidan du länkar till är optimerad för.
Du kan skapa länkar på andra sätt, som JavaScript för dynamiska länkar eller HTTP-omdirigeringar för automatisk förflyttning mellan sidor. Men för bästa SEO-resultat rekommenderar vi vanliga HTML-länkar. De är enklare för sökmotorer att förstå och följer webbens grundprinciper.
Strukturella länkar
Den första och kanske mest uppenbara typen av strukturell internlänkning är via menyer och i sidfoten. Dessa utgör grunden i din webbplatsstruktur eftersom de finns på alla sidor och gör viktigt innehåll tillgängligt med ett enda klick. Navigationen bör därför i de flesta fall innehålla de viktigaste sidorna i webbplatsstrukturen.
Menyer är dock inte det enda sättet att arbeta med strukturell internlänkning. Några fler exempel är följande:
- Brödsmulor: Ett annat viktigt verktyg är brödsmulor. Du använder brödsmulor för att visa användaren var de befinner sig från startsidan till den aktuella sidan, där varje nivå i hierarkin är klickbar. Till exempel kan en brödsmula se ut så här: ”Startsida > Produkter > Kaffebönor > Ljusrost”. Detta hjälper inte bara användaren att förstå var de befinner sig på webbplatsen, utan ger också sökmotorer en tydlig signal om sidans plats i webbplatsens struktur.
- Relaterade länkar: Ett annat exempel på strukturell länkning är relaterade länkar. Dessa kan vara automatiskt genererade baserat på exempelvis kategorier eller taggar. För en e-handel kan detta innebära ”Liknande produkter” eller ”Andra har också köpt”, medan en blogg-sektion kan visa ”Relaterade artiklar”.
- Paginering: Även paginering, som används för att navigera genom längre listor av innehåll, är en form av strukturell länkning. Detta är särskilt viktigt för e-handelssidor med många produkter eller bloggar med många inlägg, där innehållet behöver delas upp på flera sidor för att vara hanterbart.
- XML sitemap: En XML sitemap är en fil som listar alla viktiga sidor på din webbplats och ger sökmotorerna ytterligare information om dem. I sitemapen kan du ange hur ofta en sida uppdateras, när den senast ändrades och hur viktig den är i relation till andra sidor. Även om din webbplats har en tydlig internlänkningsstruktur är en XML sitemap ett värdefullt komplement som säkerställer att sökmotorer hittar och indexerar allt viktigt innehåll. Om du har WordPress så är det enklaste sättet att ta fram en XML sitemap via plugin som exempelvis RankMath eller Yoast.
Kontextuella länkar
Länkar i innehållet är en annan viktig del av internlänkningen och webbplatsstrukturen. Innehållslänkar är ett särskilt effektivt verktyg som du kan använda för att skapa just kontextuella kopplingar mellan olika sidor på din webbplats.
När du exempelvis skriver en guide om exempelvis kaffebönor från Etiopien öppnar det sig naturliga möjligheter för värdefull vidare internlänkning. Du kan exempelvis skapa en kontextuell länk till en annan fördjupande artikel om etiopiska kafferegioner eller till en kategorisida där du visar ditt sortiment av kaffebönor från Etiopien. Givet att denna form av innehåll existerar. Om inte, varför inte addera det till din innehållsplan?
Ett effektivt sätt du kan arbeta med innehållslänkar är genom att identifiera naturliga samband i innehållet du producerar (eller det du redan har). När du nämner ett koncept som förklaras mer detaljerat på en annan sida är det ett utmärkt tillfälle för en intern länk. Det vanligaste sättet (och effektivaste sättet) är genom att du gör själva texten i innehållet klickbart med en relevant text men det är också möjligt att använda sig av exempelvis klickbara bilder eller andra element för internlänkning.
Det är dock viktigt att länkarna känns naturliga och att de tillför värde – implementerar du överdriven länkning gör du texten mer svårläst och minskar hur förtroendeingivande den är.
Användarvänlig navigation
Ett vanligt misstag är att tro att alla sidor måste finnas i huvudmenyn. Men tänk efter – är verkligen alla sidor lika viktiga för dina besökare? En överfylld huvudmeny kan göra det svårare för både människor och sökmotorer att hitta det viktigaste innehållet.
Använd istället undermenyer för att skapa en tydlig hierarki. Till exempel:
- Huvudmeny: Kaffebönor
- Undermeny: Ljusrostat, mellanrostat, mörkrostat
Detta visar tydligt att ”Ljusrostat” är en underkategori till ”Kaffebönor”.
När du väljer vad som ska inkluderas i huvudmenyn bör du utgå från din webbplats primära syfte. Driver du en e-handel där målet är försäljning bör huvudmenyn fokusera på kategorisidor som effektivt leder användaren mot köp. På en webbplats som syftar till att generera kontaktförfrågningar bör istället tjänstesidor och andra resurser som driver konverteringar prioriteras i din huvudmeny.
Om du väljer att inkludera sidor som inte bidrar till webbplatsens huvudsakliga mål i huvudmenyn riskerar du att försvåra användarens väg mot målet. Var därför selektiv och fokusera på de sidor som faktiskt driver önskat beteende.
Webbplatsstruktur vs URL-struktur – vad är skillnaden?
Många blandar ihop webbplatsstruktur och URL-struktur, men de fyller olika funktioner.
Webbplatsstruktur handlar om hur sidorna på webbplatsen är organiserade och hur de olika sidorna förhåller sig till varandra. URL-struktur däremot är hur själva adresserna till sidorna är uppbyggda. Ofta så speglar en välplanerad URL-struktur i viss mån också webbplatsstrukturen, men det behöver inte vara så.
Vi tar ett exempel för att illustrera skillnaderna. Låt oss säga att du har en webbplats som säljer kaffebönor och att du har följande sidor som du behöver strukturera:
- Rostningsgrad: ljusrostat, mellanrostat, mörkrostat
- Ursprungsländer: Etiopien, Colombia, Brasilien
- Kafferosterier: Gringo, Kafferäven, Bergstrands
Du kan strukturera detta så här:
- /ljusrostat/
- /ursprungsland/etiopien/
- /varumarken/gringo/
Ganska logiskt va? Men låt oss nu säga att du har en produkt att hantera, Gringos ”Bekele Gemeda”. Det är ett ljusrostat kaffe från Etiopien. Var ska den sidan ligga i strukturen? Den skulle logiskt kunna passa under:
- /ljusrostat/bekele-gemeda/
- /ursprungsland/etiopien/bekele-gemeda/
- /varumarken/gringo/bekele-gemeda/
Det blir lite av ett strukturdilemma. Produkten behöver vara tillgänglig från alla dessa kategorier (webbplatsstruktur), men den ska bara ha en enda URL (URL-struktur).
En vanlig lösning är att ge produkten en egen URL i stil med /produkter/gringo-bekele-gemeda/ och sedan länka till den från alla relevanta kategorisidor. På så sätt skapar du en logisk webbplatsstruktur utan att komplicera URL-strukturen.
Djup och bredd på webbplatsstruktur
När du planerar din webbplatsstruktur står valet mellan två huvudsakliga tillvägagångssätt – en platt eller en djup struktur. En platt struktur låter besökare nå alla sidor med få klick, medan en djup struktur innebär att användaren behöver klicka sig genom flera nivåer för att nå vissa sidor.
Vi räknar en struktur som djup när användaren behöver fler än tre klick för att nå vissa sidor. Det är inte rekommenderat. De flesta webbplatser börjar med en platt struktur men kan med tiden börja bygga ett onödigt komplext djup.
För SEO så är en platt webbplatsstruktur att föredra:
- Fördelning av länkkraft: Ett viktigt skäl handlar om hur din webbplats generellt fördelar extern länkkraft. Eftersom din startsida oftast är den sida som har flest inkommande externa länkar, kommer sidor som ligger närmare startsidan i klickdjup att få en större del av denna länkkraft.
- Guiding till viktigt innehåll: En plattare struktur det enklare för sökmotorer att regelbundet nå och crawla alla sidorna på din webbplats.
- Användarens navigation: Även för användarna av din webbplats finns det tydliga fördelar med en platt struktur. När viktigt innehåll ligger maximalt tre klick bort ökar sannolikheten att användarna hittar vad de letar efter – få har tålamodet att klicka sig genom en labyrint av länkar för att nå sitt mål. Risken är stor att de istället väljer att lämna webbplatsen.
Men en alltför platt struktur är inte heller optimal, speciellt inte för stora webbplatser. Om du försöker pressa in alla sidor inom tre klick djup kan resultatet bli överfyllda menyer som är svåra att navigera. Du behöver hitta rätt balans där strukturen är tillräckligt platt för att vara effektiv, men samtidigt tillräckligt välorganiserad för att vara logisk och användarvänlig.
Kartläggning av sidor med högt klickdjup
Det effektivaste sättet att kartlägga klickdjupet till sidorna på din webbplats är genom att använda Screaming Frog. Är du helt ny på att använda dig av programmet så titta gärna på vår nybörjarguide Screaming Frog för att komma igång med det grundläggande.
Själva analysen är enkel att genomföra. Efter att du har crawlat webbplatsen startar du en ”crawl analysis”. Därefter går du till fliken ”Links” i tabellvyn och använder filtret ”Pages With High Crawl Depth”. Screaming Frog ger oss då alla sidor med ett högt klickdjup direkt i tabellvyn, vilket också går att ladda ner för vidare analys.
Den färdigfiltrerade tabellvyn går i vanlig ordning också att nå via översiktsvyn på vänster sida.
Screaming Frog erbjuder dessutom möjligheten att visualisera webbplatsstrukturen. Även om visualiseringar används mer sällan kan de vara värdefulla för att identifiera mönster på webbplatsen. Att hitta fel är bara en del av SEO-arbetet – att förstå hur de uppstår är minst lika viktigt för att kunna åtgärda dem effektivt. Visualiseringar kan användas för att enklare få den överblicksbilden som krävs för att kunna identifiera mönster.
Under menyalternativet ”Visualisations” finns ”Crawl Tree Graph” som visar den kortaste vägen som Screaming Frog har hittat till varje sida i en överskådlig (i alla fall någorlunda överskådlig) visualisering.
Kategorisidor
De effektivaste verktygen som vi har för att bibehålla en hälsosam webbplatsstruktur är effektiv kategorisering och byggandet av innehållskluster, två koncept som vi går igenom här nedan.
En kategorisida är en sida som samlar och presenterar innehåll på ett sätt som gör det enklare att förstå och navigera. När du samlar innehåll på en kategorisida behöver det ha en eller flera gemensamma nämnare för att kännas logiskt för en användare som besöker sidan.
Större webbplatser behöver kategorisidor för en effektiv webbplatsstruktur men de kan också hjälpa mindre webbplatser. De fungerar som knutpunkter som binder samman relaterat innehåll på din site och hjälper sökmotor och användaren både med att förstå hur innehållet hänger ihop men också hur de navigerar till innehållet.
Kategorisidor är särskilt vanligt förekommande för ehandlare (främst på grund av att webbplatserna generellt är större) men går likväl att använda för dig som säljer tjänster på din webbplats. Du kan naturligt placera produkter och tjänster i en eller flera kategorier. Du kan till och med kategorisera själva kategorierna i olika underkategorier. Vi tar några exempel på kategoriseringssätt:
Kategorisering efter typ & attribut
Detta är den mest grundläggande formen av kategorisering som utgår från vad något faktiskt är. Du kan arbeta med typkategorisering på olika nivåer av specificitet. Du kan exempelvis använda bred typkategorisering och bygga övergripande kategorier som “möbler” och “kläder” som startpunkter på din webbplats. Dessa kategorier kan sedan förfinas till mer specifika produkttyper som “soffor” och “jeans” för att ge en spetsigare kategorisering. För att fortsätta på vårt kaffetema: en bred typkategori kan vara “kaffemaskiner” som sedan bryts ner till mer specifika typkategorier som “espressomaskiner” och “kaffebryggare”. För ett tjänsteföretag som Grandur innebär typkategorisering att du delar upp tjänsterna efter grundläggande affärsområden som ”SEO” och ”annonsering på sociala medier”.
Attributkategorisering fungerar som ett fördjupande lager ovanpå typkategoriseringen. Här tittar du på produkternas eller tjänsternas specifika egenskaper och kännetecken. När du använder attributkategorisering tittar du på specifika egenskaper som färg, form, material eller andra distinkta kännetecken hos det som ska kategoriseras. Attributkategorisering används oftast som ett komplement till huvudkategorier för att skapa mer precisa underkategorier. Till exempel kan huvudkategorin ”soffor” förfinas genom attribut som ”gröna soffor”, ”lädersoffor” eller ”3-sitssoffor”. På samma sätt kan ”kaffebönor” underkategoriseras som ”ljusrost”, ”mellanrost” eller ”mörkrost”.
För att också inkludera tjänster tar vi exemplet med Grandur igen. Inom SEO-tjänsterna kan vi kategorisera efter attribut som ”teknisk SEO”, ”innehållsoptimering” eller ”länkbygge”.
Kategorisering efter användningsområde
Detta sätt att jobba med kategorisering fokuserar på hur eller var något används. När det gäller möbler så kan vi exempelvis skapa kategorier efter i vilket rum som möblerna ska användas. Kategorier som “kontorsmöbler” eller “vardagsrumsmöbler” kategoriseras efter var möblerna användas och kan exempelvis båda rymma lampor. Men vi kan också kategorisera efter hur de används – exempelvis “förvaringsmöbler” som samlar alla möbler som används för förvaring, oavsett om det är ett skåp för kontoret eller en byrå för vardagsrummet.
Denna typ av kategorisering är användbar då den hjälper användaren att hitta produkten efter ett praktiskt behov – både utifrån var de ska använda produkten och hur den ska användas. Ska du inreda hemmakontoret? Då tittar du i kategorin “kontorsmöbler”. Behöver du organisera dina saker? Då är “förvaringsmöbler” rätt kategori att börja i.
Kategorisering efter målgrupp
Denna kategoriseringsmetod utgår från vem produkten eller tjänsten är tänkt för. När du tittar på olika målgrupper kan du kategorisera utifrån flera perspektiv som ålder, erfarenhetsnivå eller typ av verksamhet.
För kläder utgör målgruppskategorisering ett av de mest naturliga sätten att dela upp sortimentet. De flesta ehandlare i klädsegmentet vägleder sina besökare genom grundläggande uppdelningar som ”damkläder”, ”herrkläder” och ”barnkläder”.
När du säljer kaffe och tillhörande utrustning kan du anpassa kategorierna efter användarnas erfarenhetsnivå. En nybörjare uppskattar troligen en enkel kaffebryggare med få inställningar, medan en erfaren hemmabartista söker avancerad espressoutrustning som erbjuder mer kontroll över bryggprocessen. Du kan också skilja mellan utrustning för hemmabruk och professionella maskiner som passar café- och restaurangverksamhet.
För tjänsteföretag skapar målgruppskategorisering särskilt stort värde eftersom olika kundsegment ofta har väldigt specifika behov och utmaningar. Ett B2B-företag som säljer industriprodukter kräver exempelvis ofta en helt annan marknadsföringsstrategi än ett B2C-företag som säljer direkt till konsumenter. Genom att kategorisera dina tjänster efter målgrupp kan du tydligt visa hur du löser just deras specifika utmaningar.
Kategorisering efter tillfälle
Detta sätt att kategorisera utgår från när något används, alltså vid vilket tillfälle eller under vilken säsong som produkten eller tjänsten kommer till användning. Du skapar kategorier baserade på tidpunkter, situationer eller säsonger när dina kunder har särskilda behov.
När du säljer möbler kan du anpassa kategorierna efter säsong. Exempelvis med kategorin ”Sommarmöbler” som samlar utemöbler, hammockar och parasoll som passar för varmare väder.
För kläder blir tillfälleskategorisering särskilt relevant eftersom många planerar sin garderob utifrån olika situationer i livet. ”Festkläder” hjälper kunden att hitta plagg för speciella tillfällen som bröllop eller middagsbjudningar, medan ”arbetskläder” samlar plagg som passar för kontoret eller andra professionella sammanhang.
Hur väljer man sätt att kategorisera?
Om analysen visar att dina kunder ofta söker efter produkter i kombination med färg och form, bör du överväga att inkludera dessa attribut i din kategoriseringsstruktur. På samma sätt kan du upptäcka att användarna letar efter produkter baserat på sina egna egenskaper eller behov – i sådana fall blir målgruppskategorisering särskilt relevant.
Du uppnår oftast bäst resultat genom att kombinera olika kategoriseringsmetoder. När din sökordsanalys visar att kunderna använder flera olika sätt att hitta det de söker, kan du skapa en kategoriseringsstruktur som speglar dessa olika sökbeteenden. På så sätt skapar du flera vägar för dina kunder att hitta fram till exakt det de letar efter, oavsett hur de väljer att börja sin sökning.
Genom att basera din kategorisering på verklig kunskap om hur dina kunder tänker och söker, snarare än interna antaganden, skapar du en webbplatsstruktur som verkligen utgår från användarnas behov och beteenden. Detta i sin tur leder till bättre SEO och en bättre upplevelse för användaren.
Innehållskluster
Ett annat viktigt SEO-koncept för webbplatsstruktur att känna till är innehållskluster. Ett innehållskluster är en grupp sammankopplade sidor som alla behandlar ett och samma ämnesområde.
I varje innehållskluster finns en huvudsaklig sida – pelarsidan – som behandlar klustrets ämne brett och övergripande. Runt denna skapar du sedan mer nischade sidor, så kallade klustersidor, som fördjupar sig i underteman relaterade till klustrets huvudämne.
Du bygger klustret genom att låta alla sidor hänvisa till varandra via internlänkar. Klustersidorna länkar till sin pelarsida, som i sin tur länkar tillbaka till dem. Du bygger ett nätverk av relaterat innehåll genom internlänkarna som både besökare och sökmotorer kan navigera genom.
När du arbetar med innehållskluster stärker du din trovärdighet inom ämnesområdet, något som kallas för ämnesauktoritet. Här spelar kontext en viktig roll – sökmotorer premierar innehåll från webbplatser som visar djup kunskap inom ett visst ämne. När du skriver om ett ämne från flera olika vinklar demonstrerar du en bredare förståelse, vilket ökar dina möjligheter att synas för sökningar relaterade till innehållet.
Du har stor frihet i vilka ämnen du väljer att bygga innehållskluster kring. Men för att det ska fungera som en effektiv SEO-strategi behöver du först undersöka om din målgrupp faktiskt söker efter information om ämnet och dess underteman. Därför är det klokt att utgå från din sökordsanalys när du planerar ditt innehållskluster. Kom ihåg att du måste skapa kvalitativt innehåll – det behöver demonstrera verklig expertis genom att uppfylla kriterierna för E-E-A-T (Experience, Expertise, Authoritativeness, Trustworthiness).
För att konkretisera med ett exempel: Om du driver en kaffewebbplats skulle en pelarsida kunna handla om bryggkaffe. Från denna sida kan du sedan länka till klustersidor som fördjupar sig i olika aspekter som utrustning för bryggkaffe och olika bryggmetoder. På detta sätt skapar du ett omfattande innehållskluster som täcker allt från grunderna till mer specifika detaljer inom ämnet bryggkaffe.
Sammanfattning
En välplanerad webbplatsstruktur är grundläggande för både SEO och användarupplevelse. Vad tar vi med oss från denna artikel?
Genom att hålla strukturen platt och göra viktigt innehåll tillgängligt inom tre klick skapar du en webbplats som är lätt att navigera. När du utgår från användarnas faktiska sökbeteenden i din kategorisering och kombinerar olika metoder öppnar du flera vägar till ditt innehåll. Med hjälp av både strukturella och kontextuella länkar vävs sidorna samman till en logisk helhet, medan välorganiserade innehållskluster bygger din trovärdighet inom specifika ämnesområden.
Kom ihåg att du behöver kontinuerligt underhålla och anpassa din webbplatsstruktur i takt med att din webbplats växer och utvecklas.